Duktig flicka

Jag hatar män. Jag hatar verkligen män så högt och så starkt, att jag varken vill kan, eller orkar dölja det.

Detta förbannade släkte. Förbannat för att gud eller någon annan patriark får dem att tjäna honom, förbannat för att de ställer upp på att underordna sig och sparka på oss i sin tur.

Jag är förbannad på att de gör oss till sina slavar, för att vi ska få deras känslor i gengäld. Förbannad för de okontrollerbara svängningarna som finns hos dem som de inte kan tolka. Förbannad för deras förbannat dåliga självkännedom, förbannad för att de får en att själv konstant känna sig otillräcklig.

Förbannad för att jag fostrats till att känna och bejaka det, förbannad till att jag fostrats att ta ansvar för andra, förbannad för att jag fostrats till att rädda dem.

Å nej, det är inte bara sexuella relationer det handlar om - det gäller allt och hela livet. Från fäder, till bröder, till söner. Vi gör allt för dem och hatar dem som tack bakom deras ryggar för att de vägrar att älska oss.

Tänk om kvinnor bara skulle strejka. Lägga ner all omsorg, all energi och kärlek de känner för män. Då skulle världen fullständigt kollapsa, i alla fall den värld vi har närmast oss.

För underordning upprätthålls på olika sätt och här i vår del av världen handlar det ofta om den så kallade "kärleken", eller omsorgen om man så vill. För att pappa inte ska slita ut sig och dö i förtid måste han tas omhand, för att brors känslor inte ska såras måste han få vara bäst, för att inte såra mannens självkänsla får man inte klaga öppet i sängen...

Så tassar kvinnor på tå, sviker varandra, prioriterar bort varandra, skyller på varandra: för utan en man är vi ingenting. Utan en man är vi ingenting. Utan en man är vi ingenting. Det mantra vi lärt oss sen vi var små, det mantra som fyller oss från alla håll.

Jag hatar verkligen män. Jag hatar dem för att de får ut frukterna av våra känslor och av vår underordning, för att de är sådana fega jävla kräk. Fega jävla kräk, som inte sätter sig upp mot dem som förtrycker dem, utan i stället vänder det mot oss.

Jag hatar dem för vad de gör mot oss, och jag är förbannat trött på att hata mig själv för att jag finner mig i min roll och min lott.

Den man som inte kan se sanningen i vitögat ska aldrig komma och snacka om kvinnoförtryck.

Det är dags att sparka uppåt. Tro inte att kvinnor vinner på att besvara makt och våld med icke-våld. Huka er alla jävlar. Nu räcker det!"

-Klara Tovhult

Ska snart ut på picnic med syster! Väldigt hög mysfaktor, ska käka grillad kyckling och potatissallad tills jag spricker, wuhuuu!
Känner mig konstigt glad, antar att jag kommer krascha snart då. Men jag ska njuta medan det varar! Orkar inte tänka på att jag har 4 prov i veckan, då blir man bara ledsen och det är ju vääldigt onödigt. Får ta allt sånt ikväll.
Det är fint väder förresten! Wöww!
Nu blir det till att trängas om alla solplatser med Sveriges oerhört "trevliga" gammelfolk. Dom enda trevliga människorna över 60 jag vet är mormor & Lennart. Alla andra vill bara att man ska flytta på sig hela tiden och klä sig "anständigt". Anständig? Jag? Lite kanske.

Idag åkte Victor till Västerås för att dra vidare till Irland imorrn. Kommer sakna honom en massa, trots att det är bra att vi är ifrån varandra ett tag. Bajs!

Annars sitter jag och skäms över min kropp medan jag kollar på America's next top model. Det känns ju bra. Har lyckats bli sjuk igen, vilket innebär ingen träning under långhelgen då jag hade tänkt att jag faktiskt skulle hinna träna. Grattis Martina! Det är väl meningen att jag ska bli rund och.. glad?

Har suttit och läst ur en bok som mamma beställt hem om självskadebeteende. Jag vet att du inte vill att jag ska läsa den mami men aja. Den hjälper mig att komma i underfund med mig själv. Och kanske varför. Jag vet inte.

Har haft ännu en meningslös dag i skolan. Studiebesök på stadshuset med vandrande wikipedia, min samhällslärare, yeeeey! Kanske inte. Har varit med Per hela dagen i princip, förutom när vi hade olika lektioner, bajs. Han är en riktigt snäll pojk. I princip den enda jag står ut med just nu. Alla andra är för självupptagna och tycker att deras liv är så himla hemska för att dom brutit en nagel eller något annat. Couldn't care less.
Visst kan jag verka lite självupptagen men det här är en blogg, och vad annat ska man göra förutom att prata om sitt egna liv? Visst, jag kan väl börja skriva om andra människors problem. Fast nu blev allt lite off-topic så ja. Det känns bra. Eller kanske inte.

Försökte nyss sjunga lite men jag misstänker att grannarna ovanför oss hör väldigt bra eftersom att varje gång jag blev tyst hörde jag nån skrikande liten 10-åring, som verkade försöka överrösta mig genom att skrika melodin på låten jag sjöng. Men jag kanske bara inbillar mig. S.j.u.k.t.
Egentligen borde jag gå ner till pappa snart och äta. Men jag har ingen ork, så jag tror att jag sover hos mami inatt igen. Äter med pappa iallafall, har inte pratat med honom på jättelänge känns det som. På riktigt alltså, vad jag nu menar med det.