Duktig flicka

29e idaaag. Hej Biiiill.
Jag mår bra för tillfället, fortfarande. Fast jag saknar dig, trots det faktum att det bara var lite mer än en timme sen jag var med dig. Jag vill liksom, vara med dig. Helatiden. AH. Jobbigtjobbigt. Jag har bara så svårt för att fråga om saker. Typ, snällasovhosmig?

Ska göra läxor. Så småningom. Svenskaessä som ska vara inne på måndag, fysik till på onsdag, historia till torsdag och design till tisdag. Blöhblöh. But I'm okay.

Psykolog idag, gick upp halv åtta. Alltid lika kul på ett höstlov. Var skitförbannad påvägen dit, som vanligt. Skitförbannad när vi går in i rummet. Men sen... Ser jag på bordet.. Några isbjörnsfigurer, och någon har ställt två stycken så att det ser ut som att den ena luktar den andra i arslet. Höll på att börja asgarva. Det var så fruktansvärt, underhållande. Sen visar det sig iallafall att jag äntligen har fått en bra psykolog, ung tjej, som inte är alltför seriös utan ganska skön. It's awesome.
Berättade lite om hur jag är som person och hur jag beter mig samt varför jag vill ha "hjälp". Hon blev imponerad över kur bra koll jag hade på mig själv. Men det är ju så jag är, jag har koll på mig själv för att jag överanalyserar allt jag gör. Big mistake. BIGBIGBIG.
Bill är på fest, jag är hemma. Ensam. Fett tråkigt. En kille som jag har gått i samma klass som är tydligen där. Fan. Hoppas han inte berättar för mycket om hur jag var förut. Då lär jag bli dumpad med stort D. Eller nej. För jag är ju inte så längre. Men man vet ju aldrig vad killar tänker. Dom är så jävla komplicerade och gillar att anta saker som inte alls är så självklara. Men vad ska man göra åt saken?
Jag har enorma problem med att prata om saker jag tycker är "fel". Inte fel men saker jag vill ska hända. Typ som att jag inte känner mig ett dugg speciell och ganska bortstött. Att jag därför är rädd, för allt. Och att jag därmed analyserar mig själv ännu mer och bara går och väntar på att det ska ta slut. Därför mår jag dåligt just nu.

Oj.

Spelade på elverket med Edde och Angelica, askul. Förutom min prestationsångest men det är ju en helt annan historia. Sen fick man göra om tröjor. Gjorde en, sen fick ta man med sig tröjor utan att göra om dom = I've got new clothes! Shoppade med farmor idag också, om man nu kan kalla det shopping. Ett par jeans, en tröja och en ascool kavaj. Awesome.

Funderar på att sova för att sen IGEN hoppas på att vakna och må lite bättre.
Saknar dig.
Imorgon är det den 29e.

Det är världens vackraste film. Sjukt. Jag har aldrig känt så många känslor på en och samma gång, pga en film förstås. Hela jag är ju ett känslomässigt vrak så. Jaja. Struntsamma.
Glad för tillfället. Men lite förvirrad, vet inte riktigt vad jag känner. Men jag har en klump av oro i magen, som alltid. People always leave. Jag vet att det kommer någon gång men det som gör mig så frustrerad är att jag inte kan koppla av och bara njuta medan det varar. Det är ju det man ska göra. Leva nu och (med risk för att låta överdrivet poetisk) inte begrava sig i framtidens sorger. Lev bara för fan. Önskar att jag var lite mer som Sofia och bara tog en dag i taget.
Pappa säger alltid att jag ska planera. Men sanningen är att jag inte kan. Hela min vardag formas efter mitt humör. Det går inte att sitta och hetsgråta och samtidigt försöka skriva en uppsats om renässansen. Det går inte att bara sitta hemma när man är hypermanisk. Det bara går inte.

Jag behöver något mer. Varför är jag så lycklig, så fruktansvärt lycklig, när du är där, för att sedan när du är borta bara må skit? Inte må skit för att jag saknar dig, utan för att du ska lämna mig. När jag inte är där. Jag har svaret på frågan egentligen. Men om det nu är svaret, har jag då verkligen gått vidare precis som det känns att jag har? Mitt psyke är så komplicerat. Stackars lilla psykolog som ska träffa mig på onsdag.
Jag måste sluta överanalysera alla små händelser. Allting som kan tyda på något negativt analyserar jag sönder till den grad att jag kan ligga och hetsgråta över ett sms som jag VET inte betyder något negativt alls i denna värld. Varför är det så?
Kan ingen bara, be mig lugna ner mig? Säga att allting kommer bli okej? Och att dom finns kvar, fastän jag inte är så bra och duktig alla gånger?

Fruktansvärt rolig resa hem från bion ikväll förresten. Dom två vännerna och Ella<3

Men jag känner likadant.
Imorgon ska jag till psykolog. Tjuhu. Kanske inte. Hoppas det inte är på morgonen under min gympalektion för att.. jag får inte missa fler. FanjävlahelvetesjävlaäckelLÄRARE. Hon lyssnar inte på mig. Någonsin. Undrar om någon gör det. Dumdidumdum.
Jag vill bara få må bra. Jag är trött på att vakna ledsen, och känna att världen är skit och bli helt paranoid tänkandes att alla snart lämnar mig och att jag inte är någonting värd. Sen att ingen verkar bry sig är en helt annan sak. "Jag är ledsen." "Okej, vad gör du?" Kulkulkul. Fuck off. Men jag hatar att låta som en desperat attentionwhore, men jag vill bara få må bra för en gångs skull. LÄNGE. Jag har förvisso gjort det nu men jag vill.. AAAH. Jag vill prata med någon. Som lyssnar på det jag har att säga utan att hålla på och krångla till allt. Allt känns jättekrångligt och jag slår vad om att jag blir lämnad av någon snart. Tror att jag vet vem men jag är nästan helt säker på att det inte blir så ändå. Även fast jag tänker tvärtom också. Min hjärna är komplicerad och jag är svår att förstå sig på. Du kan ju åtminstone försöka. Ditt jävla pucko.
Men jag har svårt för att be om hjälp också. Svårt för att be människor finnas där. För det mesta iallafall. Känner mig bara ivägen när jag är ledsen och ber någon komma hit. Eller frågar om jag får komma till dom. Vill inte varaför mycket.

Mami är på Gran Canaria. Självklart ska jag må dåligt när hon är borta. Saknar dig mami. <3

Typ hej.
Antingen så försöker jag att inte vara så jävla deprimerad när jag skriver eller så tar jag bort bloggen för just nu är den inte så läsarvänlig, haha.
HURSOMHELST! Jag mår jättebra.
Alltså, JÄTTE.
Bill. Wuh.
Det konstigaste är att jag har varit såhär glad jättelänge! Det brukar bara vara i ca 2 dagar sen går det åt helvete men. This time. WUH! Typ, en vecka?
Jag ska på date med Bill idag :'D
Sen ska jag sova hos honom.
Och jag är jättelycklig.


Annars har jag jätteont i nacken efter nattsömnen, funderar på vad jag gör. Lyssnar på Segertåget och ska snart bege mig till skolan där Daniela INTE är. Hon åkte in till akuten inatt. BLÄ! Hoppas hon är okej.
"Joo ar majj bäst fränd in da hååle skool :D"