Duktig flicka

Hektisk dag. Möte med studentfixarsaker. Försöka förklara för klassen på bästa sätt men dom verkar inte förstå allt ändå. Kanske för att dom inte lyssnar. 
Har försökt fixa iordning all info i ett dokument som vi bara kan skriva ut till alla byggare imorn. Men det är lite svårt om man inte har all info. 

Skulle träffat Sofia, men började diskutera en skitsak med Johan. Sofia skulle lägga sig tidigt och jag ville inte gå hemifrån medan Johan var sur på mig. "Det var trevligt att vänta på dig."
MEN FÖRLÅT FÖR ATT JAG FINNS DÅ. 
Till slut orkar man inte så mycket mer. Det börjar liksom trycka över bröstet, och hugga till. Då ger jag upp. För ingen verkar bli nöjd längre. All tid jag lägger ner på att göra andra nöjda spelar ingen jävla roll. För är man inte duktig varje gång är det ingenting värt längre. Tydligen.
Ska sluta på sången. Ingen lär bli nöjd med det. Men jag kan ju inte. Det går inte om man inte tror på att man kan. Jag har slutat tro på mig själv.