Used

Ännu en dag då jag känner att jag inte orkar ett jävla skit längre. Alla är så fruktansvärt förutsägbara och.. klängiga. Eller jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Allting går så extremt fort, måste be alla sakta ner. Helvete. Jag hänger inte med längre.
Första riktiga skoldagen imorrn. Jävla skit. Prestationsångest så det bara skriker om det. Nu är det dags igen. Stress, press you name it.
Ska ner till pappa nu och umgås med Eva & barnen, försöka vara lite rolig och glad.
Annars känner jag mig konstig. Fruktansvärt konstig. Och utnyttjad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0