Duktig flicka

Idag känner jag mig.. tom. Och helt meningslös. Jag undrar varför jag existerar, om jag ens gör det. Visst känns det som att man egentligen inte finns ibland? Som om livet bara är ett enda stort skämt, man är någon datagjord skit som dom bara driver med. Så känns det nu, som om hela livet bara driver med mig.
Jag är så jävla trött på feelgood-skiten. Varför må så jävla bra hela tiden? Man måste få krevera och lägga ner ibland, sätta på musik och sluta finnas någon sekund. Det är nyttigt, men man ska inte göra det för ofta som jag just nu. Faktiskt, så är det precis som att äta godis.

Jag lyssnar efter regn  
Elektricitet i luften  
& det var så längesen  
att Jag glömt bort  
hur det känns  
att komma hem  
Samlar tankar till försvar  
på Min bäddade säng  gör 
Jag en plan  
Med rakat huvud står 
Jag klar på frivilliga ben  
Vad var det?  
Är det dags att ge sig av?